Könskrigsbloggen

Hur vi delas upp och hur vi hör ihop

filmfest november 8, 2007

Filed under: film — konskrig @ 10:44 e m

jag ska jobba med och på stockholms filmfestival, så jag ser massa massa massa film just nu på olika pressvisningar. jag ska alltså göra intervjuer och reportage på andra håll och kan (vill) inte lägga tusen analyser här. men några tankar som slagit mig hittills:
* gud, vad jag blir trött på att det alltid är manliga historier. jag har sett typ 15 filmer. typ 91% har handlat om män och kvinnor har varit tvådimensionella karaktärer.
* det känns ändå som om någon med genustänk har haft ett finger med i spelet med tanke på att många filmer har en eller flera unga och mycket estetiskt tilltalande män i huvudrollen, som syns mycket. ja, vi låter män spela huvudrollen i alla filmer i år igen, men de måste vara vackra och ganska nakna, ganska mycket och mycket close-ups på deras kroppar och läppar och kindben. tänkte nog någon. jag är inte säker på om jag tycker att det är bra eller dåligt, men det finns en homoerotisk touch och tanke och det vrider ändå om den givna referensen något och gör det lite mer intressant (och njutbart rent estetiskt) att titta på.
* två av de bästa filmerna handlar om aborter. abortfilmerna har vuxit upp. det är ingen fokus på skuld längre. det är mycket bra.
* ellen page har som vanligt valt helt enastående roller och manus. jag älskar henne. jag älskar allt hon gör. se allt!
* en mängd filmer handlar om bröder. men det ska jag göra program om, så återkommer i annat icke-alternativt medium.
* harmony korine har äntligen gjort en ny helt fantastisk film! den utmanar våra kärnfamiljsnormer, vårt narrativ och oss.
* krig är det värsta jag vet. förra året såg jag den mycket bra och gripande filmen infödd soldat. jag kunde inte sluta gråta efteråt och det enda jag fick fram var att ”krig är så hemskt”. det kändes banalt. men min medbesökare påminde mig om att detta uttlanade inte alls var banalt. snarare tvärtom. det har bara fått den touchen eftersom folk alltid önskar sig fred på jorden när de är med i enkäter och får säga vad de önskar mest av allt just nu. men krigets vidrgihet kan aldrig överskattas. in the valley of elah fick mig att känna precis samma sak som infödd soldat. krig – vad faan gör det med oss? filmen handlar dessutom om maskulinitetsrollen (och vad den gör med oss/dem), nationalism, rasism, sexism och alla möjliga former av förtryck och skuld. det låter som om det ska vara en trist amerikansk krigsfilm om en fader/son-relation, men den är så otroligt mycket mer och varsamt berättad dessutom. låt vara att den följer ett klassiskt narrativ, har ett lite klyschigt slut och innehåller en mordgåta, men det gör inget faktiskt. paul higgins har gjort den.

mina tankar hittils.
/tove

Annonser
 

3 Responses to “filmfest”

  1. majakarlsson Says:

    Förstår att det är långtråkigt (även d låter som ett schysst gig också)… Jag hade laddat ner två nya filmer för muskväll med en vän: Stardust och Wes Andersons Darjeeling nånting. Gääsp, vi stängde av respektive film inom 15 minuter. I Stardust sade till och med voiceovern rakt ut ”its a story av boy becoming a man bla bla” och även om vi vet sedan innan att Wes bara gör en film om och om igen, så var Darjeeling lite väl exakt som debuten Bottle ROcket och efter alla Will Ferrells insatser de senaste åren är romantiseringen av det omogna homosociala grabbgänget bara såååå tjatig.
    Att inte orka identifiera sig med män är verkligen att välja bort 90% av alla filmer som görs.
    Det borde betraktas som ett stort problem för vår kultur.
    Det finns inga kvinnliga förebilder.
    Men så länge eliten inte tycker det är ett problem att emotionellt handikappade män är refensramen för alla berättelser om subjektskapande…
    oj bla bla
    Alltså det räknas ju som gnälligt att prata om kvotering i kultur. Men jag förstår inte hur folk orkar vara entusiastiska över eviga repriser av ”En varg söker sin flock ”.

  2. E Says:

    Hoj! Jag håller med dig vad gäller platta kvinnokaraktärer i de flesta filmer idag. Däremot tcker jag det känns lite kymigt att beskriva en sexig och objektifierad man som homoerotik. Det är väl en gammal invändning, men är det bara män som tänder på andra män? Den manliga blicken osv…

  3. konskrig Says:

    ja, det kanske var kymigt, men det är för att alla filmer fortfarande är gjorda av män. och fördomsfull som jag är ligger det nära till hands att kalla det homoerotik. självklart tänder inte bara homosexuella män på män.
    det jag ville säga var ändå att det känns befriande att även män får vara objekt – i alla fall i sammanhanget befriande. och det är ovanligt att det finns i fimer gjorda av män.
    intressant att notera är dock att det ofta är homosexuella män som objektifierar andra män på det här sättet i sina filmer. men förstås inte alltid.

    /tove


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s